Skogspromenad.
Vaknade i Lördags och började fundera vad som skulle göras av dagen. Jimmy föreslår att vi ska cykla ut mot skogarna runt Lommarsjön. Sagt och gjort. Och det var verkligen en underbar idé - för gud så vackert det var. Det var väldigt svårt att förstå att man var i Norrtälje. Mot slutet av vår långa cykeltur och promenerande i skogen så la vi oss tilrätta på den vackraste plats. Det kändes som att vi var ensamma i världen.
Det var ett stort grönt inhägnat fält, och i mitten av fältet fanns en ö, en kulle med träd och stenar. På toppen av kullen slog vi oss ner och lyssnade på den fullkomliga tystnaden. Utsikten var fantastisk. Framför oss hade vi sjön, som var Helt stilla, inte en enda rörelse. En bit bort från oss på båda sidor fanns skogen, och en bit bakom oss en publik bestående av ett gäng kossor.
Älskar skogslandskap. Mest av allt älskar jag när det öppnar upp sig i skogen, alltså ängar, åkrar fält osv. Det var i vilket fall hur fint som helst att dela tystnaden där ute.
Kommentarer
Trackback
