Den 16 April vid tiotiden.

Skriver, skriver och skriver. Noveller och kortare texter. Försöker få ner på ord vad som hände under föregående kväll. För jag har så svårt att förstå. Vad som hände när några ord lämnade mina läppar - och Allt förändrades. Jag kunde inte hindra orden, och plötsligt hade jag satt något i rullning. Något som jag aldrig planerat, något som jag inte ens tänkt tanken på. Men så fort jag sa det - så visste jag att det var rätt. Jag tyckte inte alls om att det var rätt - i själva verket var det ungefär det värsta som kunde hända. Men ändå accepterade jag det. Jag accepterade. Ord kom inifrån mig som jag inte ens visste fanns där.

Det är märkligt. Hur något så litet - som ett gäng ihopsatta ord. Kan förändra så mycket. Hur en liten röst inom en, som man aldrig velat lyssna på, till slut får nog och bryter ut. Säger det man själv aldrig varit stark nog att säga. Och ändå var det jag som sa det. Jag som tog beslutet. Och nu är allt annorlunda. Så tomt. Så ensamt. Men ändå någonstans så jävla rätt.



Kommentarer
Postat av: Emma

Åh vad jag är stolt över dig <3

2012-04-18 @ 20:36:09
URL: http://barakjelldahl.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0